Ja älskar denhär känslar. Jag älskar dethär med hemligheter och underbara händelser. Idag kan jag inget annat än le. Jag ler stort för hela gårdagen finns kvar i mitt hjärta. Och jag är inte den personen som kan sätta till ords det som hände igår. Om jag skulle försöka är risken stor att jag förstör något av det sköra, det vackra, det fiina som hände.
Jag känner mig så privilegierad att få finnas här och jobba tillsammans med det team vi har i Betel. Ensam är inte stark. Ensam kan inte allt. Men tillsammans. *LER* vilken styrka, vilken kreativitet, vilken mångfald.
Nu forstätter veckoslutet med mera möten tillsammans med Claus Möller. Och blickarna vänds till mars. Igår var bra, men allt fortätter och vi skall inte leva på gårdagens känsla. Nu blickas det framåt och planerna är redan på gång.
Hur glad blir inte en Ida när hon öppnar spjälgardinerna och skådar ut i en vit värld som sakta håller på att bli ännu vitare?
Svar: Väldigt glad.
Hon vill ignorera den långa todo-listan som fortsätter från igår, ta på sig mysiga varma kläder o springa ut. Kasta sig på en mjuk vit madrass som täcker henne i ett vitt moln av små prickar av kyla. Ståendes snurra runt i långsam takt med utsträckta armar och ansiktet vänt mot de fallande flingorna och känna hur de smälter när de träffar hyn. Falla raklång bakåt och veta att änglar är verkliga och lämnar spår efter sig.
Kanske hon endå gör det. Kanske. Allt detdär allvarligt officiella kan vänta. Ingen tar skada av det. Ingen.
jag är inne i en rött-hår period. den startade i marraskuu då jag var som hårmodell i Vasa.. då färga han mitt hår rött och jag gillade det. Det är nästan 10 år sen ja sist hade rött hår före denhär gången. om man då inte räknar med dom av flätorna som har varit röda, och nångon enstaga slinga nu som då.
Så idag har jag färgat håret. först en del med en vit blandning. Sedan en ännu mindre del med en pink blandning. Sedan konstaterade jag att den trejde burken jag har hemma inte kommer att räcka.. (dagens) promenad till butiken och sen en lila blandning, vilken efter att den had verka va helt svart o ja fick nästan panik…
nu måst ja sätt upp nån bild.. eller det blir två, för dethär med att fota sitt eget hår bakifrån e it så enkelt. och där var d finns speglar ti hjälp finns otroligt dåligt ljus. och där var inga speglar hjälper är blixten alldeles för stark. Så jaa, ja vet nu it rikit vilken av bilderna som ger en sanningsenlig återspegling av min nya färg.. men d e nu någo ditåt iaf.
Här får ni se det senaste från skojohoj-fronten. Varje samling har vi utöver helgahund-dramat antingen ett drama om nån bibelberättelse, eller sen en dans/&drama till en barnsång. I måndags var det dansdrama som gällde. Låten är ”Jesus äger all makt”. Det är Sofia som har laga rörelserna till refrängen och det gjorde hon jättebra!! Den är alltså inövad någon timme före skojohoj började och filmad under samlingen
Jag måst bara påpeka att klädvalet är ju hur kul som helst. Eller fult. Eller skojit. Eller konstit. Eller nått. Kul är nog ordet
En av di roliga verksamheterna vi har i Betel dethär året är Jesus o Käk. Då samalas nior o deras kaverin ti Betel, äter någo mat som melida har kokka ihop o så får dom höra om Jesus och va han gör i mänskors liv.
Ni som läser Amelies blogg och/eller Alivebloggen har redan sett dehär klippet, men ja måst bara visa den åt er som inte har sett den ännu. Här bakas kladdkaka till Jesus o Käk och KICK.. så d blev väl 5 dubbla satser om ja minns rätt. Och jaa, då börjar d nog kännas så som låten säger, I think I’m gonna throw up…
Idag blir det Jesus o Tortillas. Mums mums. Hoppas det kommer myki ungdomar så vi får höra hur deras sportlov varit.
Visst e d trevligt med veckor som sportlov. Men nog e d kul med vardagen. Speciellt på måndagar. Idag är dock en ovanlig måndag, det finns ytterst lite jag behöver göra idag. Jag har inte predikan, ja e int ute, Helga har superlite repliker o d e dans iställe fö bibeldrama. Men nog finns d grejer att göra för det. Alltid!
Det skall bli så kul att få träffa barnen igen och höra hur deras sportlov varit. Och det samma gäller nog ledarna åxå
Dagens färg är blå.
Och denhär veckan är extra spännande. Årets första ALIVE på fredag!! d blir bra dethär.
idag är en umgås så mycket du orkar dag! en bra fortsättning på gårkvällen. Efter möte blev d fastlasmat hos G. ärtsoppa o fastlasbullor!
och sen blev d vinterns första och hoppeligen inte sista gången i pulkapacken! med endast en pulka o tre personer, så vi hann med en par åk var innan mörkret kom.
Tant lila och Tant grönsvart och Tant grön UTMANAR ALLA som finns här i trakten att koma med o åka pulka på ONSDAGEN. tiden är fortfarande obestämd, men nångång under dagsljus. platsen är sandgropen i tallmo.
21 februari, 2009
· Arkiverad under Ida, mat, projekt
Nu är jag laddad. Nu är jag Redo. Låt vardagen komma. Låt långa dagarna anlända. Denna flikka har mat att ta med sig ur frysen. Inga Bistro eller ”muiden äitien tekemää ruokaa” nåmer inom den närmaste framtiden. Har inte räknat (än) men d blir portioner som räcker flera veckor. Och självklart går det att bjuda till sin kollega eller nån annan behövande.
Nu känner jag mig slö. Som tur behöver ja inte göra så mycke mer idag. Umgås. Och det är skönt. Det har saknats och det behövs. Precis som skype ti NY igår. Verkligen behövligt o bra, fastän d blev sent.
Pizza ingredienser som jag vill ha. Och mycket av dom. Det blev två olika pizzor, eftersom min ugn är varianten liten så en deg räcker till två plåtar. mumsmums. dethär var absolut dagens bästa!
köttbullar påväg in i ugnen. D va verkligen alldeles föööör länge sen jag lagade köttbullar själv. *försöker minnas* Det har måsta vara i Vasa nångång innan ja ens flyttat ti Karis. alltså länge. men nu blev d av, och när man sätter dom i ugnen så e d ju it nå värst myki jobb.
Och sen va d såklart dax att smaka på allt. lite av varje och gott blev det. Ja känner mig nöjd o glad o väntar på vardagen. Underbart att ha mat som inte är makaroner o köttfärs på nå vis, eller broilersås med någo. Nu har ja 4 rätter att frysa ner senare ikväll!
Nu e kaffet slut. Dax att se sig själv i spegeln o bli upphämtad!
det finns en massa saker ja sku kuna blogga om just nu. men orkar inte skriva ett kilometerlångt inlägg som ingen sen orkar läsa. d finns massor som snurrar på i tankarna nu. och d finns inget sammanhang mellan orden. eller nog med vissa. så varsågod. detta snurrar runt i mitt huvve. jag förväntar mig inte att du ska förstå.
jag bara måst blogga om dehä. för att d e jobbit att ha märken i sin nacke. vill inte sätta upp håret för då syns dom o ja orkar inte förklara till alla. speciellt inte på jobbet där verkligen ALLA skulle fråga. eller tro saker som verkligen inte är sanna. och största problemet e väl egentligen d att ja it rikit vet va d e som ha orsakat dessa märken jag va ti massören (den bästa av dom alla. i tervajoki.) o i slute så sa han att han sku använda nå magnet juttu som lite då typ sku släppa spänningar. Jag litar på honom så ja orka lixom it fråga vad o varför. han fråga om d gör nå att d kniper lite, och det gör d ju inte. så d knep lite då han satt fast någo. d va en stund o så ”ploppa” d då han to bort d. han sa att d kan lämna märken, men att d it brukar. haha. men med min tunna överkänslig-fö-märken-hud fick ja märken. o vackra såna.
idag skall jag åka tåg. Tåg är trevligt för de tar mig dit jag vill fara. Och det är skönt att få sitta ensam och bara finnas. jag kan sticka. eller läsa en bok. eller lösa sudoku. eller skriva. eller titta ut genom fönstret. eller (tjuv)lyssna på andras samtal. idag är en dag då jag verkligen gillar vi-talar-inte-med-varanda delen i vår kultur.
nu har jag äntligen fått spela buzz-frågesport på brors PS3.
o så måst ja ju bara påpeka att ja vann några gånger och det roliga me kvällen va att vi va hela konkkaronkkan samlad. pappa, knutkalaset och E&L. lilla Léa sov nästan hela tiden, vilket gjorde d lättare fö oss att spela och Aron va självklart me i spelet genom att stundvis hjälpa någon att trycka o stundvis spela helt själv. här måste påpekas att han ledde efter första ronden genom att bara ha randomly tryckt på knapparna. det kändes lite förnedrande för oss stora.
Dessa två är nog helt klart det bästa med Vasa. Léa har blivit så stor redan sitter, krälar, skattar o ler precis lika mykke som sin bror när han va mindre.
Och Aron e full av liv. Överallt helatiden, med alla och alla med. Pratar gör han massor och han vet vad han vill.